ankisehlstedt.blogg.se

Filosoferande och funderingar, reflektioner och kärleksförklaringar, gränsöverskridande glädjeyttringar, förhållningssätt, eget bestämmandemandat över vad som är mitt livs gåvor och hur de av mig förvaltas.

I Försvar inför svarslösa frågor

Publicerad 2014-05-22 21:13:50 i Allmänt,

I försvar inför svarslösa frågor

Vad hade du där att göra Ann-Christin? och blicken landade hårt och kallt på min barnakropp. Jo, det var ju så, att någonting lockade och drev mig framåt, bortåt att själv undersöka  vad livet bjöd på, bjöd mig  på. Bakom nästa krön fanns mer outforskat men i ordlös konvulsion stammades försvaret fram bara för att dränkas i de vuxnas bannor. Ja, vad hade jag där att göra?

Jo jag vet det nu! Jag stred för att ni vuxna inte skulle handikappa mig, för att ni inte skulle binda mig till händer och fötter, förlama min hjärna och ta ifrån mig min frihet, det var frihet förstår ni som det handlade om, det var till friheten jag strävade och ni hade kunnat välja att se mig som en egen liten människa , en egen person fylld av kunskap om det som hör barnavärlden till. Istället möttes jag av bannor och ett ständigt ifrågasättande, så pass att jag drevs in i den verkliga flykten där man omsluts av platoni.

I filmen " Sliding doors" utspelas det två parallella  liv, samma liv, samma person men i livets olika skeenden. Det beror på vilken dörr hon i filmen väljer, hennes val blir avgörande för hur hennes liv blir.

Om jag inte hade hoppat på det där tåget en gång eller inte gått ut genom min dörr i det ögonblick där min älskade stod, hur hade det blivit då? Om jag inte hade rymt min väg som liten flicka, hur hade mitt liv sett ut då?

Som nu, när människor frågar vart jag ska, vad jag gör, av nyfikenhet, av glädje, av vänskap men jag kan inte sätta namn det som är svarslöst, jag är jag, jag har hittat mig själv därinne i den lilla barnakroppen, jag har skakat av mig de vuxnas bannor och jag har  ett svar, ett ord

frihet

Om jag inte hade haft mina sömnlösa nätter, mina ångestridna strider, mitt djupa svart mörker där jag stångats i min existentiella sfär, min sorg och min gråt och min längtan efter varma händer att vagga mig till ro, mina försök att vinna acceptans, mitt sökande efter skogshuldror, troll och Gud

Ja, då hade jag idag inte kunnat stå här och älska mig för den jag blev

Vad skulle jag där att göra?

Jo, jag skulle bli Anki

Jag skulle bli jag

för jag

jag är.

Jag ÄR.

 

  •  

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

LevNu

Det är den där rytmen, den som håller pulsen vid liv, den som följer mig i mina ups and downs, den som bestämmer tempot i mitt liv, som bestämmer min kittlande närvaro i Livet som är Nu. Osminkad sanning, målad fantasi med kryddad verklighet. Thats me.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela